På kol.se använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X

FYSISK TRÄNING FÖRBÄTTRAR LIVSKVALITETEN VID KOL

Augusti 2016
Att träna upp kondition och muskelstyrka ökar den fysiska förmågan, höjer aktivitetsnivån och lindrar samtidigt andnöd hos personer med KOL, oavsett hur svår deras sjukdom är. Det visar forskning och därför bör sådan träning alltid ingå i vårdprogram för dessa patienter.1

Att andas är vid KOL en ansträngning i sig, vilket starkt begränsar möjligheterna till fysisk aktivitet eftersom andnöden då ökar. Andnöden får även andra konsekvenser som högt blodtryck, nedsatt hjärtfunktion, muskelsvaghet, hormonpåverkan och ökad energiomsättning.

Träning förbättrar inte lungfunktionen, då man inte kan göra något åt de skador som redan finns, men träning gör att patienterna bättre kan utnyttja den lungkapacitet de har, vilket ger förbättrad livskvalitet samt minskad ångest och depression.

Ett etablerat test för att bedöma en KOL-patients fysiska förmåga är 6-minuters gångtest. Under den tiden ska patienten gå så långt som möjligt och även hastigheten mäts. Med testet kan man se i vilken mån träningen har positiv effekt på patientens fysiska förmåga och välbefinnande.

Träningen anpassas efter individens förutsättningar och bör vara ledarledd. Stavgång, gåband, bassängträning och motionsgymnastik är några inslag. Träningen bör bedrivas kontinuerligt eller i intervaller med måttlig intensitet och gärna i grupp. Helst ska den pågå i sex månader för att ge bästa resultat.

Nedan är ett sammandrag av det träningsprogram som används för KOL-patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det omfattar fem veckor med utbildning och fysisk träning två gånger i veckan plus fem veckor med enbart fysisk träning en gång i veckan:2

  • Konditionsträning på cykel i 30 minuter.
  • Styrke- och uthållighetsträning som omfattar armmuskelträning med hantlar, uppresning från pall och uppstigning på en låg pall, stretchband för skuldrorna, lårmuskelträning med tyngdmanschett och tåhävningar.
  • Pauser läggs in mellan de olika träningsmomenten så att patienten återfår sin viloandning.


Deltagarna ska också använda sig av intränad andningsteknik. Så kallad ”sluten läppandning” används ofta spontant av patienter med KOL när de anstränger sig. Den innebär att man drar ett djupt andetag genom näsan eller munnen och sedan sakta pyser ut luften med halvslutna läppar.

För patienter med svår KOL kan träning med syrgas öka uthålligheten och minska andnöd. Programmet avslutas med en utvärdering av i vilken mån patienterna tycker sig ha fått bättre livskvalitet enligt olika etablerade frågeformulär. Andra utvärderingsmått är syrgasmättnaden i blodet, blodtryck, hjärtfrekvens och BMI.

 

1. Margareta Emtner, docent, specialistsjukgymnast lungmedicin, Uppsala universitet och Karin Wadell, docent, specialistsjukgymnast lungmedicin, Umeå universitet. Fysisk aktivitet vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, FYSS-kapitel KOL, 15 februari 2015.
2. Gun Faager, med dr, sjukgymnastikkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Fysisk träning vid KOL.

Boehringer Ingelheim AB
Liljeholmsstranden 3
Box 47608 117 94
Stockholm
Tlf.: 08-721 21 00
Fax: 08-710 98 84