På kol.se använder vi cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera har sparats i din dator.Läs mer om cookies
X

Ordlista

A

Acetylkolin
Viktigaste signalsubstansen i det parasympatiska nervsystemet, det vill säga det nervsystem som är aktivt då kroppen befinner sig i vila. (Acetylkolin gör att glatt muskulatur i luftvägarna drar ihop sig och vissa bronkdilaterande läkemedel blockerar denna effekt).

Agonist
Ett kemiskt ämne eller substans som har en stimulerande effekt på en receptor eller process i kroppen, till exempel nervsystemet eller glatt muskulatur.
 
Akut
Symptom som debuterar plötsligt eller under en kort tidsperiod.

Akutläkemedel
Ett snabbverkande läkemedel avsett att snabbt lindra symptomen.

Alfa1-antitrypsinbrist (AAT)
Alfa1-antitrypsinbrist är en särskild form av KOL.

Alveol
Se lungblåsa.

Andningsinvaliditet
Ett tillstånd som man kan drabbas av vid svår KOL, och som innebär att man blir beroende av syrgasbehandling större delen av dygnet.

Andningsvägarna/luftvägarna
Har till huvuduppgift att transportera luft till lungorna. Består av luftstrupe (trakea), bronker, bronkioler och alveoler.

Andnöd
Se dysnpné.
 
Antagonist
Ett kemiskt ämne som motverkar effekten av en agonist på nervsystemet, genom att binda till en receptor i nervsystemet och blockera den.

Antiinflammatorisk
Som motverkar eller dämpar inflammation.

Antikolinergika
En grupp av luftrörsvidgande läkemedel som verkar avslappnande på glatt muskulatur (se acetylkolin).

Antikolinergisk bronkdilaterare
En typ av läkemedel som vidgar luftrören så att luft lättare kan passera ut och in i lungorna.

Arbetsterapi
Behandlingsmetod som syftar till att hjälpa sjuka personer att klara det dagliga vardagslivet och, om möjligt återanpassas till arbetslivet. 
 
Astma
Kronisk inflammation i luftvägarna med symtombild som ibland kan förväxlas med KOL.

B

Beta2-agonist
Ett ämne som får luftrörens muskler att slappna av. På så sätt bidrar det till att vidga luftvägarna.

Bronk (luftrör)
Stor luftväg.

Bronkiol
Liten luftväg.

Bronkdilatation
Ökning av diametern hos luftrör (bronker) och de mindre luftvägarna (bronkioler) till följd av att den glatta muskulaturen i luftvägarna slappnar av.

Bronkdilaterare; bronkdilaterande medel
Läkemedel som används för att få den glatta muskulaturen i luftvägarna att slappna av och på så sätt öka luftflödet.

Bronkit
Inflammation i bronkerna och de mindre luftvägarna (bronkiolerna); symtomen kan bestå i andfåddhet, hosta, heshet och/eller upphostningar av slem. Akut bronkit pågår vanligen i en till två veckor. Kallas även luftrörskatarr.

Bronkkonstriktion
En medicinsk term för när bronkerna dras samman och luftvägarna blir trånga vilket leder till andningssvårigheter.

C

Compliance (följsamhet)
En term som används inom sjukvården för att beskriva patientens benägenhet att ta sina läkemedel och följa läkarens anvisningar helt och hållet.

D

Datortomografi
En typ av röntgen som ger en detaljerad bild i tre dimensioner. Kallas även skiktröntgen.

Dietist
Person som arbetar med kostrådgivning.

Dyspné
Medicinsk term för andnöd.

E

Emfysem
Förlust av fungerande lungvävnad, genom att många små lungblåsor (alveoler) förstörs så att hålrum bildas i lungorna. Emfysem försvårar gasutbytet i lungorna och ger symtom i form av tilltagande andnöd.

Exacerbation
Medicinsk term för försämringsperiod, vilket innebär förvärrade symtom. Kallas ibland för skov.

F

FEV1 – forcerad expiratorisk volym under en sekund
Den luftvolym som man andas ut under en sekund. FEV1 är sänkt hos patienter med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), eftersom luftvägarna är trånga och förhindrar höga flöden.

Flimmerhår
Luftvägarnas yta täcks av en slemhinna med flimmerhår. Deras uppgift är att genom sina kontinuerliga rörelser transportera slemskiktet uppåt i luftvägarna för att hela tiden rensa luftvägarna.

Flöde/volym-kurva
Det diagram som vanligen är resultatet av en spirometriundersökning.

Fysioterapi
Kallas vanligen sjukgymnastik. En form av träning som syftar till att öka kroppens funktions- och rörelseförmåga.

H

Hosta
Hosta är en reflex som utlöses när luftvägarna irriteras. 

Hälsorelaterad livskvalitet
En mätning av patientens funktions- och hälsotillstånd, vilken innefattar en objektiv och subjektiv analys av patientens fysiska, psykiska och sociala förmåga.

I

Inflammation
Inflammation är immunsystemets försvarsmekanism då den angrips av någonting skadligt, såsom fysiskt våld eller en infektion orsakad av bakterier, virus, svamp eller parasiter. Kronisk (ihållande) inflammation leder ofta till bildning av ny bindväv – och förtjockning av befintlig vävnad – vilket kan skapa problem. Vid KOL gör inflammationen att luftvägarna blir trängre.

Inhalator
Hjälpmedel för inandning av vissa läkemedel.

K

KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom)
En kronisk sjukdom i andningsvägarna som kännetecknas av en kronisk inskränkning av luftflödet, andfåddhet (dyspné), hosta, pip i bröstet och ofta ökad slemproduktion. Sjukdomen kan inskränka patientens förmåga att utföra normala dagliga aktiviteter.

Kolinerg
Effekter som förmedlas via en signalsubstans som heter acetylkolin.

Kortikosteroider = kortison
Steroidhormoner som bildas i binjurarna i kroppen. Syntetiska kortikosteroider används bland annat i inhalationsläkemedel för att behandla astma och allergier och verkar genom att dämpa inflammationsreaktionen.

Kortison
Ett kroppseget hormon med antiinflammatoriska egenskaper som i syntetisk form används för att dämpa inflammation.

Kronisk
Kronisk betyder att ett tillstånd är utdraget eller föreligger större delen av tiden. Läkaren ställer diagnosen kronisk bronkit när en person hostar och får upp slem under de flesta dagarna av en period på minst tre månader om året under två år i följd.

Kronisk bronkit
Vid kronisk bronkit har man långvarig hosta och onormalt hög produktion av slem.

L

Luftrörsvidgande läkemedel
Läkemedel som används för att underlätta andning genom att vidga luftrören, exempelvis vid andnöd. Det finns två typer av luftrörsvidgande läkemedel. De kallas antingen antikolinerga eller beta-2 stimulerare.

Luftvägar
Har till huvuduppgift att värma, rensa och transportera luft till lungblåsorna.

Lungblåsa
I vardera lunga finns 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsorna sköter utbytet av syre och koldioxid mellan blod och luft. Kan också kallas alveol.

Lungfunktionsundersökning
Se spirometri.

M

Muskarina receptorer
En typ av kolinerg receptor. Stimulering av muskarina receptorer på glatt muskulatur gör att denna dras samman (kontraheras).

N

Nebulisator
Ett medicintekniskt hjälpmedel som finfördelar läkemedel i vätskeform till en dimma som kan inhaleras.

O

Obstruktion
En term som betyder tilltäppning eller hinder.

Obstruktiv lungsjukdom
Används som beteckning på sjukdomar i andningsvägarna som kännetecknas av trånga luftvägar; hit hör KOL och astma.

Oxygen
Annan term för syre.

P

Paketår
Ett mått på en persons rökning av cigaretter under sin livstid: antalet paket per dag gånger det antal år som en person har rökt. Exempelvis kan tio paketår beskriva rökvanorna hos en person som har rökt två paket om dagen i fem år.

Parasympatiska nervsystemet
En del av nervsystemet som har många olika funktioner, bl.a. att reglera storleken på luftvägarna. Arbetar tillsammans med det sympatiska nervsystemet. Antikolinerga bronkdilaterare verkar på det parasympatiska nervsystemet.

PEF
Står för Peak Expiratory Flow, och betyder det maximala utandningsflöde en person kan uppnå. PEF-värdet anges som mängden luft per tidsenhet, vanligen liter per sekund eller minut.

Pip i bröstet
Ett visslande ljud med hög ton när luft går ut och in i trånga luftvägar.

Pneumokocker
En vanligt förekommande bakterie, och den vanligaste orsaken till lunginflammation.

R

Respiration
Andning.

Röntgen
Diagnosmetod där man med hjälp av röntgenstrålar undersöker eventuella sjukliga förändringar inne i kroppen.

S

Skiktröntgen
Se datortomografi.

Slem
En typ av kroppsvätska som bildas i slemhinnor och som, bland annat, har till uppgift att fånga upp främmande partiklar.

Spirometer
En apparat som mäter hur mycket luft som man kan andas ut och andas in i varje enskilt andetag, vilket ger en uppfattning om hur väl våra luftvägar fungerar.

Spirometri
Spirometri betyder att mäta andningen. Vanligen menar man en undersökning med en något förenklad utrustning (tex. de som finns på vårdcentraler). Det viktigaste att mäta vid KOL är hur snabbt man kan andas ut efter att ha fyllt lungorna maximalt. 

Sputum
Det slem som bildas i andningsvägarna.

Steroider = kortison
En grupp ämnen som kan ha många olika effekter på kroppen. De kan vara läkemedel eller förekomma naturligt. En viktig grupp av steroider, kortikosteroiderna, används ofta för att dämpa inflammationer.

Sympatiska nervsystemet
Del av det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet med många olika funktioner

U

Underhållsbehandling
En långsiktig eller permanent behandling.

V

Vitalkapacitet
Den maximala volym luft som man kan andas ut efter en maximal inandning.

Volymreducerande kirurgi
Ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man opererar bort emfysematisk (se emfysem) lungvävnad för att öka patientens prestationsförmåga och livskvalitet.

Granskad: 2016-12-09
Resp-16-159

Boehringer Ingelheim AB
Box 92008
Hammarby Allé 29
SE-120 06 Stockholm
Tlf.: 08-721 21 00
Fax: 08-710 98 84