Ordlista

A

acetylkolin

Viktigaste signalsubstansen i det parasympatiska nervsystemet.

agonist

Ett kemiskt ämne eller substans som har en stimulerande effekt på en receptor eller process i kroppen, till exempel nervsystemet.

akut

Symptom som debuterar abrupt eller under en kort tidsperiod. Akut bronkit pågår vanligen i en till två veckor.

akutläkemedel

Ett snabbverkande läkemedel avsett att snabbt lindra symptomen.

alfa1-antitrypsin (AAT)

Ett enzym som normalt förhindrar förlust av de elastiska fibrerna i lungan.

andningsvägarna/luftvägarna

Hela systemet av organ och vävnader som är inblandade i andningen, speciellt luftstrupe (trakea), bronker, bronkioler och alveoler.

antagonist

Ett kemiskt ämne som motverkar effekten på nervsystemet av ett läkemedel eller ett ämne, som finns naturligt i kroppen, till exempel genom att binda sig till en receptor i nervsystemet och blockera den.

antiinflammatorisk

Ett läkemedel som motverkar en inflammation.

antikolinergisk bronkdilaterare

Denna typ av läkemedel hjälper till att dilatera (vidga) bronkerna (luftrören) så att det går lättare att föra luft ut och in i lungorna. Vissa antikolinergika kan även hjälpa till att minska slemproduktionen i luftvägarna.

astma

En kronisk inflammatorisk rubbning i luftvägarna utvecklas

Upp

B

beta2-agonist

Ett ämne som verkar på det sympatiska nervsystemet och får bronkialmusklerna att slappna av. På så sätt bidrar det till att vidga luftvägarna, speciellt de mindre.

bronk (luftrör)

Den ena av de två huvudgrenarna av luftstrupen (trakea). De båda grenarna går till höger respektive vänster lunga.

bronkdilatation

Ökning av diametern hos bronker och bronkioler till följd av att den glatta muskulaturen i luftvägarna slappnar av.

bronkdilaterare; bronkdilaterande medel

Läkemedel som används för att få den glatta muskulaturen i luftvägarna att slappna av, för att på så sätt kan öka luftflödet.

bronkit

Inflammation i bronkerna och de mindre luftvägarna (bronkiolerna); symptomen kan bestå av andfåddhet, hosta, heshet och/eller upphostningar av slem.

bronkkonstriktion

Ett tillstånd som innebär att den glatta muskulaturen i bronkerna dras samman och luftvägarna blir trånga.

Upp

C

compliance (följsamhet)

En term som används inom medicinen för att beteckna patientens benägenhet att ta sina läkemedel och följa läkarens anvisningar helt och hållet.

Upp

D

osaerosol (MDI)

Ett hjälpmedel som levererar en specifik mängd läkemedel i en form som är lämplig för inhalation.

dyspné

Ansträngd eller tung andning; andnöd, lätt att bli andfådd.

Upp

E

emfysem

American Thoracic Society definierar emfysem som en lungsjukdom (även kallad lungemfysem) som kännetecknas av en onormal, permanent förstoring av de luftblåsor som kommer efter de avslutande bronkiolerna, åtföljd av en destruktion av blåsornas väggar, och som uppträder utan påtaglig fibros.

exacerbation

En period då en sjukdom eller åkomma ökar i svårighetsgrad.

Upp

F

FEV1 – forcerad exspiratorisk volym under 1 sekund

Den luftvolym som man andas ut under 1 sekund. FEV1 är sänkt hos patienter med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), eftersom de behöver längre tid för att andas ut fullständigt.

Upp

H

hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

En mätning av patientens funktions- och hälsotillstånd, vilken innefattar en objektiv och subjektiv analys av patientens fysiska, psykiska och sociala förmåga.

Upp

I

inflammation

Inflammation är immunsystemets skyddsreaktion på något irriterande. Kronisk (ihållande) inflammation leder ofta till bildning av ny bindväv – och förtjockning av befintlig vävnad – vilket kan skapa problem. Vid KOL kan den exempelvis göra luftvägarna trängre.

Upp

K

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

En kronisk sjukdom i andningsvägarna som kännetecknas av en kronisk inskränkning av luftflödet, andfåddhet (dyspné), hosta, pip i bröstet och ökad slemproduktion. Sjukdomen kan inskränka patientens förmåga att utföra normala dagliga aktiviteter.

kolinerg

Används för att beteckna receptorerna och neurotransmittorerna i det parasympatiska nervsystemet.

kortikosteroider

Steroidhormoner som liknar dem som bildas i binjurarna i kroppen. Används i form av inhalationsläkemedel för att behandla astma och allergier och verkar genom att dämpa inflammationsreaktionen.

kronisk

Kronisk betyder att ett tillstånd är utdraget eller föreligger större delen av tiden. Läkaren ställer diagnosen kronisk bronkit när en person hostar och får upp slem under de flesta dagarna av en period på minst tre månader om året under två år i följd.

Upp

M

muskarina receptorer

En typ av kolinerg receptor. Muskarina receptorer påverkar glatt muskulatur och framkallar antingen bronkkonstriktion eller bronkdilatation. De reglerar även viss slemutsöndring.

Upp

N

nervsystemet

Kroppens system för att reglera hur den ska reagera på stimuli både från omvärlden och kroppen själv. Det består av hjärnan, ryggmärgen, nerverna och några organ. Två av de viktigaste komponenterna är de sympatiska och parasympatiska systemen.

Upp

O

obstruktiv lungsjukdom

Används som beteckning på sjukdomar i andningsvägarna som kännetecknas av trånga luftvägar; hit hör bl.a. KOL och astma.

Upp

P

paket-år

Ett mått på en persons rökning av cigaretter under sin livstid: antalet paket per dag gånger det antal år som en person har rökt. Exempelvis kan tio paket-år beskriva rökvanorna hos en person som har rökt två paket om dagen i fem år.

parasympatiska nervsystemet

En del av nervsystemet som har många olika funktioner, bl.a. att reglera storleken på luftvägarna. Arbetar tillsammans med det sympatiska nervsystemet. Antikolinerga bronkdilaterare verkar på det parasympatiska nervsystemet.

peak expiratory flow rate (maximalt utandningsflöde; PEF)

Ett test som används för att mäta hur snabbt en utandning kan ske från lungorna.

pip i bröstet

Ett visslande ljud med hög ton när luft går ut och in i trånga luftvägar.

pulverinhalator (DPI)

Ett hjälpmedel för att inhalera läkemedel i pulverform i andningsvägarna.

Upp

R

respiration

Andningsprocessen; innebär att det sker ett utbyte av gaser (syre och koldioxid) i blodet vid andning.

Upp

S

slem

En tjockflytande vätska som fuktar och smörjer kroppsvävnaderna, inklusive dem i luftvägar och lungor. När vi talar om slem i samband med KOL menar vi oftast sputum.

spirometer

En apparat som mäter hur mycket luft som man kan andas ut och andas in i varje enskilt andetag - ger en uppfattning om hur våra luftvägar fungerar.

sputum

Det slem som bildas i andningsvägarna.

steroider

En grupp ämnen med många olika effekter på kroppen. De kan vara läkemedel eller förekomma naturligt. E n viktig grupp av steroider (kortikosteroiderna) används ofta för att dämpa inflammationer.

sympatiska nervsystemet

Del av nervsystemet med många olika funktioner, bl.a. regleringen av den glatta muskulaturen kring luftvägarna. Arbetar tillsammans med det parasympatiska nervsystemet. Bronkdilaterande medel av typen beta-agonister verkar på det sympatiska nervsystemet.

Upp

U

underhållsbehandling

En långsiktig eller permanent behandling.

Upp

V

vitalkapacitet

Den maximala volym luft som man kan andas ut efter en maximal inandning.

Upp