Behandling

Luftrörsvidgande behandling

Luftrörsvidgande behandling av flera slag kan ges i flera syften och andas oftast in i form av ett fint pulver. Luftrörsvidgare kan användas som en rent symptomlindrande behandling mot till exempel andfåddhet vid ansträngning och kan tas vid behov av de patienter som bara känner av sjukdomen ibland.

Vid dagliga besvär kan en regelbunden daglig luftrörsvidgande behandling behövas. Luftrörsvidgande behandling kan också användas för att förbättra livskvalitet och funktion. Hos patienter med återkommande försämringar kan denna typ av behandling dessutom användas i förebyggande syfte. Luftrörsvidgande läkemedel delas in i två huvudgrupper, antikolinerga läkemedel och så kallade beta‑2‑stimulerare. I båda grupperna återfinns såväl kortverkande som långverkande läkemedel.

Inhalationskortison

Kortison för inhalation används vanligast i form av ett fint pulver och andas in från en inhalator. Oftast används inhalerat kortison för att förebygga försämringar eller ibland för att mildra symptom. Behandlingen ges oftast till patienter med medelsvår eller svår sjukdom. Om behandling med inhalerat kortison påbörjas är det alltid i form av underhållsbehandling.

Slemlösande läkemedel

Patienter med KOL kan ibland samtidigt ha upphostning av slem, och om detta är ihållande under längre perioder kan det röra sig om så kallad kronisk bronkit. Dessa patienter är ibland hjälpta av läkemedel som kallas slemlösande läkemedel, och dessa kan ges som underhållsbehandling i syfte att förebygga försämringar.

Vaccination

Eftersom patienter med KOL har en nedsatt lungfunktion har de mindre marginaler än lungfriska och drabbas därför hårdare vid influensa och lunginflammation. Av denna anledning är det viktigt att förebygga insjuknande genom att vaccinera mot influensa och lunginflammation (pneumokocker). Influensavaccinationen bör förnyas årligen, medan vaccination mot pneumokocker tas vart femte år. Patienter med KOL bör kontakta sin vårdcentral för information.

Behandling vid akuta försämringar

Patienter med KOL riskerar att ibland periodvis försämras i sin sjukdom. Denna typ av försämringar yttrar sig vanligen som en ökad känsla av andnöd. Det är också vanligt med upphostningar, eller ökade mängder upphostningar jämfört med tidigare. Akuta försämringar är behandlingsbara och det är viktigt att tidigt komma i kontakt med en läkare för att vid behov påbörja behandling. Många gånger är försämringen utlöst av en infektion, och då kan antibiotika behöva användas.

Det kan också vara nödvändigt att behandla med kortison i tablettform. Vid svårare försämringar behövs behandling med luftrörsvidgande läkemedel i högre dos, ofta via en så kallad nebulisator. Även akut behandling med syrgas är aktuell i vissa fall. Denna typ av akut behandling kan ges på vårdcentraler och på akutmottagningar. Svåra fall av försämring vid KOL kan leda till inläggning för behandling på sjukhus.

Syrgasbehandling

Vid svårare fall av KOL är lungfunktionen så pass nedsatt så att syrgasupptagningen till blodet är påverkad. Detta kan upptäckas med en mätare som sätts på ett av fingrarna (”pulsoximeter”) och med blodprov. I de fall där syresättningen är varaktigt sänkt kan remiss för syrgasbehandling skrivas. Utprovningen av syrgas görs på sjukhus.
Behandling med syrgas sker oftast med syrgaskoncentrator som kopplas till eluttag i hemmet. Ibland kan behandlingen ske med syrgastuber, både i hemmet eller i form av mindre, bärbara tuber att använda under transport.

För patienter med KOL som gett upphov till nedsatt syresättning av blodet ger syrgasbehandling en förbättring av sjukdomsbilden.
Syrgasbehandling i hemmet medför ökad brandrisk, och därför kan behandlingen bara komma i fråga för patienter som inte röker. Ingen form av öppen eld eller glöd får finnas i hemmet.

Träning för patienter med KOL

En viktig del i behandlingen av KOL är träning. Fysisk aktivering och anpassad konditionsträning ger en förbättrad funktion och livskvalitet. Daglig fysisk aktivitet under cirka trettio minuter, t ex i form av promenader, är ett effektivt sätt för patienter att själva förbättra sitt tillstånd.

Vid svårare former av KOL kan träning också ske i grupp, som ett led i ett rehabiliteringsprogram. För deltagande i rehabiliteringsprogram krävs remiss och rehabiliteringen sker på sjukhus. Deltagarna i ett rehabiliteringsprogram vid KOL utför specialanpassad konditions- och styrketräning. Träningen påbörjas under ledning av specialintresserade sjukgymnaster. Deltagarna genomgår också undervisning om sjukdomen. I utbildningen ingår att lära sig effektiv andningsteknik, som till exempel att andas mot halvt slutna läppar eller att använda hjälpmedel som t ex så kallad BA‑tub i syfte att erhålla ett optimalt andningsmedelläge. Övning i effektiv upphostning av sekret lärs också ut liksom korrekt användande av inhalationsläkemedel.